Jobba!

Jag har alltid gillat att jobba, och jag har jobbat rätt mycket genom åren. Jag har jobbat som brevbärare, som polis, kört ut pizzor och lite annat. Har jobbat dagar som nätter, och jag har alltid tyckt att det har varit kul att jobba (ok då, nåt undantag finns det nog). 

Det har alltid varit kul när jag väl kommit till jobbet eller börjat med det jag ska göra. Vägen dit är ju inte alltid lika kul...

Ofta har ju folk ett jobb att gå till. En tid att passa och sen börjar man med dom arbetsuppgifter man är satt att göra. Men är man frilansande komiker som jag så får man jobb som skall göras till ett speciellt datum. Jag har en sjuk förmåga att skjuta fram allt till absolut sista sekund. Jag har lite småångest ända fram till jag gör det och den växer ju närmare deadline jag kommer. Sen när jag inser att jag nästan inte kommer att hinna... då börjar jag jobba snabbare än en jagad gnu på savannen. Men då blir jag ruskigt fokuserad plötsligt och än har lejonet inte hunnit fånga mig. Jag utsätter mig alltså helt ofrivilligt för en groende ångest och oro trots vetskapen om att jag skulle kunna slippa den.

Det är ju inte så jag VILL jobba. Jag vill kunna lägga upp en liten plan. Jobba en timme här och en timme där och sen plötsligt är jag bara klar.. Tada! Men tyvärr är jag inte så strukturerad. Jag får alltid rusha sista biten... Jag vet inte om jag inbillar mig att jag jobbar bättre under stress?