Telefonröster...

Har det hänt att du nästan har blivit lite kär i en röst? Eller, det är väl mer personen man blir lite småkär i. Det är verkligen helt livsfarligt! Hjärnan spelar en hemska spratt. Tänk att man verkligen inte ens är i närheten, av att i ens i den mista detalj kunna förutspå hur en person ser ut? Som tur är så konstaterade iaf jag rätt fort att jag inte hade den förmågan. Jag kan inte lyssna på en röst och sen ha ett minsta rätt!

Jag kom ihåg hur vi satt i polisbilen och lyssnade på hon tjejen upp på ledningscentralen. Åh, hon lät så läcker! Men när man träffade henne så var man plötsligt rädd för att hon skulle flyga iväg på närmsta kvast.

När jag tex lyssnade på den superksköna rösten från Amy Winehouse så föreställde jag mig henne lite annorlunda. Örat lurar oss...